Vart tog passionen vägen???

Man träffas, man blir ett par. Man får barn. Man blir en mamma o en pappa.
När man får barn förändras ens förhållande.

Det som nu är viktigast i ens liv är barnet/barnen, det är barnet man gosar och pussar på, barnet som får all ens kärlek i stället för ens partner. Passionen försvinner. Och det är tråkigt att det blir så. Attraktionen blir inte lika stark, man har inte tid.

Är det meningen att man ska leva ihop i hela livet??
Missförstå mig inte nu, jag älskar mina barn o B över allt.......det är bara det att jag saknar passionen som en gång fanns, som var stark!!

Jag funderar mycket på om detta är livet? Man jobbar hela dagarna för att sen hämta barnen på dagis sent på eftermiddagen, äter middag, barnen lägger sig, tittar på tv o sen lägger man sig. Vecka ut o vecka in......är det att leva?? Svaret är: JA! Det är livet!

Det är tur att man kan se de små ljusa stunderna i livet, jag är inte bitter jämt :) Jag tänker väldigt ofta också att livet vore ingenting utan barnen, de ljusar verkligen upp dagarna för mig!!

Jag älskar Twilight filmerna och The vampire diaries serien, och en stor anledning till det är nog åtrån och passionen mellan Edward o Bella, Stefan o Elena. Jag vet att det bara är på film, men jag tänker tillåta mig själv att leva i den fantasin!! Jag lever på hoppet!!

Så.......vart tog passionen vägen???